
Är det farligt att hoppa fallskärm?
Ett ärligt svar: nej, det är inte riskfritt — men riskerna är mindre och av en annan sort än de flesta tror. Här är siffrorna och skyddsnäten.
Låt oss börja med det ärliga svaret: fallskärmshoppning innebär ofrånkomligen vissa risker. Vem som helst som påstår något annat säljer något. Men frågan ”är det farligt” är svår att svara på med ja eller nej, eftersom den egentligen består av tre olika frågor: hur stor är risken att dö, hur stor är risken att skada sig, och vad är det egentligen som går fel när något går fel.
Den här guiden svarar på alla tre, med siffror och källor. Den handlar framför allt om tandemhopp, alltså den typ av hopp du gör som förstagångshoppare fastspänd i en instruktör — det är den säkraste formen av fallskärmshoppning som finns.
Hur stor är risken?
Tandemhoppning är den mest statistiskt gynnsamma delen av sporten. Det amerikanska fallskärmsförbundet USPA, som har världens största dataunderlag, anger ett genomsnitt på ungefär ett dödsfall per 500 000 tandemhopp sett över det senaste decenniet. För fallskärmshoppning som helhet — alltså inklusive erfarna hoppare som gör betydligt mer avancerade saker — landar dödstalen de senaste åren kring 0,3–0,5 per 100 000 hopp.
Och i Sverige har det aldrig inträffat ett enda dödsfall i samband med tandemhoppning.
Att det skiljer så mycket mellan tandem och sporten i stort är inte en slump, och det är den viktigaste insikten i hela den här guiden: den största riskfaktorn inom fallskärmshoppning är inte utrustningen utan vad hopparen själv gör. Som tandempassagerare fattar du inga beslut under hoppet. Din instruktör har tusentals hopp och flyger skärmen konservativt, eftersom hen har en passagerare fastspänd framtill.
Om siffrorna
De internationella dödstalen kommer från USPA:s statistik (USA, största tillgängliga dataunderlaget). Svenska förhållanden: enligt Svenska Fallskärmsförbundet görs cirka 70 000 hopp per år i landets 16 aktiva klubbar, av ungefär 1 200 aktiva medlemmar. Uppgifterna kontrollerade i augusti 2026.

Skador vid landning
Om du ska oroa dig för något är det inte att skärmen inte öppnar. Det är fotleden. De skador som faktiskt inträffar inom sporten är till övervägande del landningsskador: stukningar, vrickningar och i sällsynta fall frakturer i fot eller ben. Det gäller även tandem, där landningen är den enda del av hoppet där din egen kropp gör något aktivt.
Därför är markträningen före hoppet inte en formalitet. Den handlar nästan uteslutande om två saker: kroppsposition vid uthoppet, och hur du lyfter benen inför landningen. Gör du det din instruktör säger under de sekunderna är landningen normalt mjuk — de flesta landar sittande på gräset.
Vad händer om fallskärmen inte öppnas?
Det här är den vanligaste rädslan och samtidigt den mest missriktade. En modern fallskärmsutrustning har två separata fallskärmar: en huvudskärm och en reservskärm. Reservskärmen används bara om det uppstår problem med huvudskärmen, och den packas av en behörig fallskärmspackare enligt särskilda regler.
Dessutom har alla våra riggar en elektronisk automatutlösare — en liten dator som hela tiden läser av höjd och hastighet. Om farten är för hög på för låg höjd aktiverar den reservskärmen automatiskt, oavsett vad någon människa gör eller inte gör. Svenska Fallskärmsförbundet anger att automatutlösaren aktiverar reservskärmen på cirka 225 meters höjd under vissa förhållanden. Läs mer om fallskärmarna och utrustningen.
Med andra ord: att ”skärmen inte öppnas” är inte en enskild punkt där allt hänger på tur. Det finns tre lager — huvudskärm, reservskärm och automatik — och en instruktör vars hela yrke är att hantera det andra lagret om det första strular.
Vem kontrollerar att det görs rätt?
Fallskärmshoppning i Sverige är inte oreglerat. Verksamheten bedrivs inom Svenska Fallskärmsförbundet, som utfärdar behörigheter för instruktörer, packare och hoppledare och sätter de regelverk klubbarna följer. Alla som hoppar hos oss är dessutom försäkrade genom förbundets försäkring hos Söderberg & Partners.
Våra tandeminstruktörer har alla många år i sporten och tusentals hopp bakom sig. Stockholms Fallskärmsklubb har bedrivit hoppning sedan 1958, och vi är den enda fallskärmsklubben i Sverige som flyger ett tvåmotorigt hoppflygplan — en DHC-6 Twin Otter.

Därför ställer vi in vid dåligt väder
Det här är egentligen den mest konkreta säkerhetsåtgärden du kommer att märka av, och den upplevs sällan som en säkerhetsåtgärd: vi ställer in hoppning så snart förhållandena inte är bra. Regn, för låga moln eller för hård vind — då flyger vi inte.
Vindgränserna är satta och publicerade. Markvinden får vara högst 8 m/s under en hoppares 25 första hopp och högst 11 m/s vid övrig hoppning. Hoppledaren och liftchefen avgör alltid om liften går, och de säger nej ofta. Se väder och vindgränser.
Ett inställt hopp är systemet som fungerar
Blir din dag inställd är det frustrerande — men det är precis vad du vill att en fallskärmsklubb ska göra. Du kan fritt boka om eller få pengarna tillbaka. Läs mer om säsong och väder.
Hur är det jämfört med andra äventyr?
Många förväntar sig att ett tandemhopp ska kännas som den läskigaste sak de gjort, och blir förvånade. På 4 000 meter finns inga referenspunkter till marken — det liknar mer att titta på en karta än att stå på en hög balkong. Höjdrädsla i vardaglig mening triggas ofta inte alls. Bungyjump, där du ser marken hela vägen, upplevs av många som obehagligare trots betydligt kortare fall.
Vi har skrivit ihop jämförelser mot vindtunnel och flera andra äventyr i våra guider, om du väger alternativ mot varandra.
Sammanfattning
Ett tandemhopp är inte riskfritt, och vi kommer aldrig att skriva att det är det. Men risken är liten, den är väl kartlagd, och den ligger till största delen i sådant du som passagerare inte styr över och som din instruktör har tränat på i tusentals hopp. Den vanligaste faktiska skadan är en stukad fotled vid landningen, och den påverkas mest av att du lyfter benen när du blir tillsagd.
Är din tvekan mer känslomässig än statistisk — vilket den oftast är — läs vidare i rädd för att hoppa fallskärm.
Vanliga frågor om säkerhet
Är tandemhoppning säkert?
Fallskärmshoppning innebär alltid vissa risker, men tandemhoppning är utvecklat för att minimera dem, och ett tandemhopp med en erfaren instruktör och modern utrustning är det absolut säkraste sättet att prova på att hoppa fallskärm. I Sverige har det aldrig inträffat ett enda dödsfall i samband med tandemhoppning.
Vad händer om huvudskärmen krånglar?
Då kopplar instruktören bort huvudskärmen och löser ut reservskärmen. Det är ett moment varje tandeminstruktör tränar på återkommande. Utöver det finns en automatutlösare som aktiverar reservskärmen automatiskt om farten är för hög på för låg höjd.
Kan man andas i frifall?
Ja, utan problem. Många är däremot så fulla av adrenalin i dörren att de helt enkelt glömmer att andas — det är en annan sak än att inte kunna.
Är jag försäkrad?
Ja. Alla som hoppar hos oss är försäkrade genom Svenska Fallskärmsförbundets försäkring hos Söderberg & Partners.
Hur högt hoppar man, och hur länge faller man?
Uthoppet sker på 4 000 meter. Frifallet varar cirka 50–60 sekunder, skärmen löses ut på 1 700 meters höjd, och därefter följer 5–10 minuter under skärm innan landning.
Hur snabbt faller man?
Vid ett tandemhopp når man normalt cirka 200 km/h i frifall.
Spelar min egen fysik någon roll för säkerheten?
Bara marginellt, men vikt och längd har betydelse för att utrustningen ska passa och belastas rätt — därför finns gränserna. Se krav för tandemhopp.
Vad är den vanligaste skadan?
Landningsskador, framför allt stukade fotleder. Det är därför markträningen fokuserar på att lyfta benen inför landning.
Fler guider
Guide
Rädd för att hoppa fallskärm?
Vad rädslan beror på, när den är som starkast och vad som faktiskt hjälper.
Guide
Krav för tandemhopp
Vikt, längd, ålder och hälsa — och varför gränserna ser ut som de gör.

Boka ditt tandemhopp
Boka ditt tandemhopp eller läs vidare bland våra vanliga frågor.




